Tänk vad mitt liv har förändrats alltså. Från att sova till halv ett på dagarna, festa varje helg, röka och träffa vänner varje dag. Till tidiga mornar, spya, bajsblöjor och efter tio :P Och hör och häpna, JAG ÄLSKAR DET! Jag tycker det är helt underbart att få byta Antons äckliga blöjor och torka hans spya. Att få umgås med min bästa vän (Marcus) varje dag. Att få se min son göra framsteg varje dag. Underbara Linnea som får sina söta utbrott var och varannan dag, och tror att hon äger världen. Men som sagt, det kallas inte 3 års trotts för intet. Men allt är så grymt värt det när man får se sin son le varje gång man tittar på han, och Linnea som kommer och säger "jeje, jag älskar min lillebror såååå mycket, och dig, och pappa".

Men visst, klart jag saknar att träffa mina vänner varje dag, snacka skit om allt och alla. Att få klä upp sig och känna sig fin, dricka vin och sen vidare till korgen. röka 2 paket cigg på en kväll och vara bakis så man inte kan stå upp dagen efter och lova sig själv att man aldrig mer ska dricka, men ändå är i samma sitts helgen efter. Men det är ett helt annat liv som jag har levt sen jag va 13 år, då jag gick på min första fest (Med Antons gudmor, Tove). Det känns som att trots mina ynka 19 år så har jag gjort en hel del. Och eftersom man inte är skitgammal när barnen är stora så har vi ju faktiskt hela livet framför oss då :)