Jag känner!

Det kommer i sinnom tid! Ingen brådska gumman!
Jag känner likadant men "paniken" att det är bråttom har liksom försvunnit!
Du har ju inte långt kvar?! Och varesig man går ner allt eller inte så tar det nästan ett år innan magen ser ut som den gjorde!
Det här klarar vi kussen :)
Puss
Välkommen i klubben: Byxor över naveln. Du är fin som du är!
Det är rätt tänkt! Du är otroligt vacker i vad du än har på dig!
Kram
Hej Jennifer, Hoppas allt är bra med dig/er. Bloggadressen låg på Linn.s senaste inlägg. Har blivit ganska van att blogga nu pga eller tack vare Linn. Sköna bilder på Anton, ha det så jättebra och hälsa mamma o pappa, lycka till med er alla. Per-Eric.
Jag håller med Tove och mormor. Du är fin som du är och det kommer bli så kul att träffa dig nästa helg! :)
Beundrar dig!, och alla kvinnor som skaffar barn!
Det tar tid har jag hört och då är det så skönt att veta att man inte är ensam, en annan går och längtar efter att skaffa knodd själv och det är så mycket som förändras..
Du är så vacker!
Men jo vissa saker förändras... åh många kan nog inte ens tänka sig ha ett par mormorstrosor på sig en vacker dag:) Men när åren springer iväg så sitter man där skrynklig och med ett helt liv bakom sig:)med dom på i alla fall!
Hoppas ni har det bra och gud så mysig han är den lilla mannen!
Har inte sett att du haft blogg förut men nu blir jag nog lite stammis..
Många kramar